Den 1 oktober var det 60 år sedan Folkrepubliken Kina bildades. Landet har genomgått omvälvande politiska och ekonomiska förändringar under den här tiden, och dagens Kina är ett helt annat än för bara ett par decennier sedan. Men mänskliga rättigheter är fortfarande inte regeringens bästa gren.
Sedan fem år tillbaka är mänskliga rättigheter (MR) inskrivna i Kinas konstitution. Samtidigt står politisk stabilitet och harmoni högst upp på Kinas prioritetslista, vilket innebär att om oroligheter uppstår i landet så kommer folkets fri- och rättigheter att sättas åt sidan för att återskapa ordningen. Till exemplen hör konflikterna i Tibet och Xinjiang där myndigheternas agerande tidvis står i strid med exempelvis rätten till liv, rätt till en rättvis rättegång, och mötes- och yttrandefrihet.
Samtidigt är MR-situationen i Kina inte bara en intern angelägenhet, utan är också en högrelevant fråga för västerländska företag som är verksamma i landet. Ett flertal utländska IT-bolag har fått kritik på sina hemmamarknader för att de gått den kinesiska regeringens ärenden genom att begränsa yttrandefriheten på internet. Exempelvis anklagas Yahoo för att ha möjliggjort fängslandet av kinesiska journalister. På Ciscos senaste bolagsstämma röstade 32% av aktieägarna för en motion om att företaget bör tillgängliggöra information om vilka åtgärder man vidtar för att minska risken att kränka mänskliga rättigheter. Detta efter att bolaget kritiserats för att tillhandahålla infrastruktur som möjliggör för kinesiska myndigheter att censurera och blockera information på nätet.
Den mest utbredda MR-problematiken för de flesta utländska företag som är verksamma i Kina är dock arbetsförhållanden. Enligt FN:s allmäna förklaring om de mänskliga rättigheterna så har alla rätt till “rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden” (Artikel 23). Hit hör bland annat en rimlig begränsning av arbetstiden, och en skälig ersättning för utfört arbete. Ändå är allt för långa arbetsdagar till allt för låg lön det överlägset största CSR-relaterade problemet för multinationella bolag i Kina idag. Nike skriver tex i sin senaste hållbarhetsrapport att en av de stora utmaningarna i Kina är leverantörernas förfalskade lönelistor, som används för att dölja hur låg lön arbetstagarna i leverantörsfabrikerna egentligen har.
Samtidigt görs en del framsteg. Förra årets inrättades en ny lag som förbättrar anställningsskyddet. Lagen gör det obligatoriskt för kinesiska företag att skriva tillsvidarekontrakt med arbetstagare som arbetat i längre än två år, och att tillhandahålla försäkring och övertidsersättning. Samtidigt som det knorrats en del bland västerländska företagintressen över att det kan leda till högre arbetskostnader, så tyder lagen på en politisk vilja att försöka förbättra arbetsvillkor och därmed respektera de mänskliga rättigheter som allra tydligast är förknippade med företagsverksamhet.
